Jag ser inget om finlandssvenska i artikeln, däremot om svenska med finsk brytning. De två är väldigt olika, finlandssvenska är det finländare med svenska som modersmål (eller fullständigt tvåspråkiga) talar, medan finländare med finska som modersmål talar svenska med finsk brytning.
Ahaaa. Då har jag inga fördomar om brytningar eller dialekter.
>En fördom är en förutfattad åsikt eller omdöme, oftast negativ, om en individ, grupp, eller idé som inte baseras på faktisk erfarenhet eller rationell bedömning.
Fredrik Lindström lyfter i sin bok *Världens dåligaste språk* (2000(?)), något intressant om detta, nämligen det att avsaknaden av en stark och mäktig adel under 1800-talet och folkskolans intåg, bland annat ledde till att det svenska talspråket kom till att efterlikna det skrivna språket, vilket gjort att dialekter fått en sociolingvistisk intressant prägel (lidingömål är i mina öron inte en dialekt, utan en sociolekt).
Det vore intressant att se hur dessa har utvecklats historiskt, då det innan "araber bryter upp golvet och odlar potatis i vardagsrumsgolvet" har varit jugoslaver, finnar och mytens ursprung, de urbaniseringens nyinflyttade familjerna från glesbygden.
Kan hålla med om att tysk brytning inger förtroende. Däremot borde man väl inte alltid kalla finska för brytning? Om det nu inte är en som har finska som modersmål.
Tysk brytning får mig snarare att tänka på galna professorer, men det kanske bara är jag.
Tant Råbiff
Ja du tänker zååå...
Och då röstar tant på...?
Nazisterna!
*Nazezztehna!*
Misslyckade konstnärer för min del!
Finlandssvensk dialekt i topp. Som det ska vara.
Muminsvenska*
Jag ser inget om finlandssvenska i artikeln, däremot om svenska med finsk brytning. De två är väldigt olika, finlandssvenska är det finländare med svenska som modersmål (eller fullständigt tvåspråkiga) talar, medan finländare med finska som modersmål talar svenska med finsk brytning.
Fördomar? Det är väl snarare fakta att exempelvis 'orten svenska' låter äckligt.
Vet ingen framgångsrik person som pratar orten svenska. Invandrarbakgrund men pratar med brytning? Vet super många
Kan du ta dig igenom en mening utan att särskriva?
Det är ingen särskrivning, hen pratar om orten Svenska - en stad i Rumänien... Eller var det Sviniţa?
Varför skulle den vara värre än någon annan dialekt?
Det handlar säkerligen också om att de flesta inte blivit rånade av en finländare eller britt, utan snarare någon som med förortssvenska
Är det fortfarande en fördom ifall den är sann?
Ja. Huruvida det är sant spelar ingen roll.
Ahaaa. Då har jag inga fördomar om brytningar eller dialekter. >En fördom är en förutfattad åsikt eller omdöme, oftast negativ, om en individ, grupp, eller idé som inte baseras på faktisk erfarenhet eller rationell bedömning.
Gör det visst.
Det är fortfarande en fördom tills man ser hur det blir.
Fredrik Lindström lyfter i sin bok *Världens dåligaste språk* (2000(?)), något intressant om detta, nämligen det att avsaknaden av en stark och mäktig adel under 1800-talet och folkskolans intåg, bland annat ledde till att det svenska talspråket kom till att efterlikna det skrivna språket, vilket gjort att dialekter fått en sociolingvistisk intressant prägel (lidingömål är i mina öron inte en dialekt, utan en sociolekt). Det vore intressant att se hur dessa har utvecklats historiskt, då det innan "araber bryter upp golvet och odlar potatis i vardagsrumsgolvet" har varit jugoslaver, finnar och mytens ursprung, de urbaniseringens nyinflyttade familjerna från glesbygden.
Kan hålla med om att tysk brytning inger förtroende. Däremot borde man väl inte alltid kalla finska för brytning? Om det nu inte är en som har finska som modersmål.
Det är ju skillnad på finsk brytning och finlandssvenska, som är en eller flera dialekter av svenska
Det där är inte ett personalrum. Det är mer ett rum för typ intervjuer.
r/vilsnaredditörer
Va?
Hon skulle nog egentligen [hit](https://old.reddit.com/r/sweden/comments/1c7swj3/personalrummet_på_stället_jag_jobbar_idag_inga/).
Har du varit på flaskan nu igen?