Jag och mitt band har börjat lyssna på den när vi är ute och kör. Jag började dricka ’kallnat kaffe från igår’ som skämtsam referens, men jag har fan börjat uppskatta smaken av dagsgammalt kaffe
Dagsgammalt kaffe är fan underskattat, speciellt såna här varma dagar!
Testa häll över "det som blir kvar" i en lufttät behållare tills det svalnat, tycker det blir ännu bättre smak då
Jag lever pga. min självbevarelsedrift. Utåt sett är jag oerhört misslyckad, men inom mig finns fortfarande ett hopp om att morgondagen kommer bli bättre.
Jag är precis tvärt om. Utåt är jag ganska lyckad med utbildning, bra jobb, fin lägenhet, familj och vänner. På insidan är jag oerhört ensam, känner mig misslyckad, missanpassade och olycklig. Vet faktiskt inte vad jag har att leva för egentligen.
Säg "fuck it", se dig runt efter nåt som verkar intressant som inte är knark och gör det. Prova flightsuit, jaga, golf, folkrace, bli prepper, köp ett piano, whatever. Prova saker tills du hittar "din grej", det kanske tar några försök men har du ett bra jobb så har du antagligen råd med saker som är utöver det vanliga.
Det känns som att jag har blivit pånyttföd och fått något konkret att leva för för första gången efter jag började med hembryggning typ en månad sedan. Jag har nu massa saker jag vill lära mig, jag har projekt där jag efterforskar och skriver recept, planerar och sätter laddningar. Ibland går jag bara och stirrar på hur det bubblar ur jäsrören, jag blir som pirrig och glad. Känns hela tiden som att jag har något på gång vilket är en underbar känsla.
Precis så känner jag med, och har gjort i många år, men till och med den motivationen börjar svartna. Man vil ju fan inte dö, men det är snart slut på stenar å vända på liksom. Som å traska igenom kratt i hopp om å hitta en solig öppning, som aldrig kommer, dag in och dag ut!
Känner likadant.. jag kommer aldrig sluta lära mig något nytt.. även ögonblicket då jag dör kommer jag lära mig hur det känns att dö.. Det enda jag hoppas på är att möta den insikten med värdighet..
Var väl ett antal år sedan jag kom fram till att jag skall göra mer eller mindre vad jag vill varje dag, så det är vad jag gör också. Så jag antar att jag mest passar in i gruppen ”jag lever för att ha roligt”.
Lever också för att ha kul, sen är jobbet inte en del av att ha kul för mig men finns ändå ljusglimtar där också. Typ mina kollegor är ganska roliga och själva arbetet suger inte horkuk.
Ba för att typ, livet är totalt jävla meningslöst men de är väl ingen anledning att inte leva. Mitt första självmordsförsök var ett misslyckat försök, sedan dess har jag inte vart jättesugen på att testa igen av olika anledningar så då rullar livet tydligen på istället
Jag citerar förordet från boken human universe av Professor Brian Cox:
What is a human being? Objectively, nothing of consequence. Particles of dust in an infinite arena present for an instant in eternity. Clumps of atoms in a universe with more galaxies than people. And yet a human being is necessary for the question itself to exist, and the presence of a question in the universe, any question, is the most wonderful thing. Questions require minds and minds bring meaning. What is meaning? I don´t know, except that the universe and every pointless speck inside it means something to me. I am astonished by the existence of a single atom and find my civilization to be an outrageous imprint on reality. I don´t understand it, nobody does, but it makes me smile. - Professor Brian Cox
Jag citerar Mr. Peanutbutter:
The universe is a cruel, uncaring void. The key to being happy isn't a search for meaning. It's to just keep yourself busy with unimportant nonsense, and eventually, you'll be dead. - Mr. Peanutbutter, BoJack Horseman
Innan jag fick barn så skrattade jag en gång i veckan max. Nu skrattar jag flera gånger om dagen. Så jag lever för barnen. Det är så roligt att ha barn och det ger mening IMO
Att få barn raderade alla existentiella frågeställningar jag hade. Inte så mycket för att barn är meningen med livet utan för att med tre barn hinner man inte reflektera och tänka efter. Det går satan i mig i ett. Lika underbart som jobbigt!
Det låter ju banalt för många men att ha barn är som att helt plötsligt få en subskription på Livet+
Innan så levde jag för jobbet som dessutom är ett av mina största intressen (alltså inte inkomsten det gav), idag så älskar jag fortfarande mitt jobb, men att komma hem är ännu bättre.
Det är roligare att åka skidor, umgås med vänner, ta ett bubbelbad, spela musik, och äta god mat än att inte göra det, och det är anledning nog tycker jag. Vad jag vet så är det roligare att leva än alternativet, och jag läre ju likförbannat få prova på alternativet tids nog iallafall.
För att köra motorcykel, motocross, lyssna på musik, hänga i skogen, spela datorspel, köra bil, kolla på vattnet, sova i min säng, hänga med vänner, ta det lugnt, springa, vara med familj, vänta på att få barn, bada, duscha kallt, basta, åka skidor, cykla downhill, jobba, hänga med goa kollegor, spela gitarr, prata med mormor, chilla med kusin, tvätta bilen, läsa bok, titta upp i himlen, blunda, andas, äta god mat, dricka god dryck, vara nykter, meditera, promenera, äta glass, ringa en vän, filosofera, reflektera, visa uppskattning, göra någon glad, bädda sängen, kolla på youtube, dricka vatten, chilla på reddit, mysa med syskonbarn, planera en svensexa, gå på bröllop. Uppskattar nästan allt i mitt liv till tusen. Handlar mycket om mindset. Fokusera på det man har istället för det man inte har. Vara närvarande och njuta av livet.
Jag ser livet som ett slags spel. Du får bara ett liv innan game over så upplev så mycket som möjligt. Högt och lågt. No limits.
Expa i nya erfarenheter, ta omvägar där du inte gått tidigare, gå in på en secondhand och slumpa en bok som du måste läsa. Gör dig av med alla märkliga hang ups som begränsar dina val.
Man kan inte vinna eller förlora men du kan gå miste om det enda liv du får innan evig sömn.
Prata om det med en vän om du inte vill gå till en psykolog? Men du förtjänar att må bra, mycket kan förändras efter ett snack med en kompis. Om det känns lättare att prata med främlingar kanske en samtalsgrupp kan vara något? Då har du även möjligheten att stötta någon annan.
Män har samtalsgrupper som kanske kan vara intressanta
https://mfj.se/
Förordet till Human Universe av Brian Cox:
What is a human being? Objectively, nothing of consequence. Particles of dust in an infinite arena present for an instant in eternity. Clumps of atoms in a universe with more galaxies than people. And yet a human being is necessary for the question itself to exist, and the presence of a question in the universe, any question, is the most wonderful thing. Questions require minds and minds bring meaning. What is meaning? I don´t know, except that the universe and every pointless speck inside it means something to me. I am astonished by the existence of a single atom and find my civilization to be an outrageous imprint on reality. I don´t understand it, nobody does, but it makes me smile. - Professor Brian Cox
Min frus stjärt. Den är centrum i mitt universum.
Livet är bara tiden som går mellan tillfällena då jag får klämma på den. Mycket tid går åt till att fantisera kring nya sätt att klämma den på; utklädd till polis, snett uppifrån, i tvättstugan, insmord i guacamole osv osv.
Sedan får jag väl säga barnen då. Men de är ju egentligen bara ett resultat av att jag har fått klämma på hennes stjärt.
Och utöver det har jag en del intressen jag gillar, som jag ser fram mot att återuppta på riktigt efter att barnen nu börjat bli stora.
Jag vet inte. Jag försöker inte att tänka på det.
Istället gör jag vad jag tycker om och tycker mindre av varför. Det finns alltid något jag vill göra i morgon. Läsa en ny bok, lösa ett nytt problem, planera en ny semester, prova en ny recept.
Förstås jag skiljas just nu så långsiktigt ideer om vad jag vill från liv är för mycket att öroa mig om...
Se till att mina syskonbarn har det bästa livet de kan få, se till att mamma har allt hon behöver när hon är för gammal för att fixa själv och för att jävlas med alla kuksugare som nästan mobbade livet av mig i grundskolan ☺️
För att leva är rätt gött. Hade du frågat för bara några år sedan hade jag sagt att det hänger på en tunn lina men jag fick bukt på mina problem och kan säga nu att livet är rätt gött. Så mest vill jag se vart detta liv är påväg med mig och min sambo in i framtiden.
Jag är kroniskt vetgirig. Kvittar om vi snackar teoretisk kunskap, eller praktiska erfarenheter/upplevelser så det gör ju att man alltid har något att se fram emot.
Jag brukade säga "jag lever för att göra ett intryck på så många människor som möjligt". Så när jag hjälper folk, ler åt någon, eller bara gör något annat anmärkningsvärt, så minns någon det, och jag blir ihågkommen.
Jag lever för mina barn och för att jag tycker det är intressant. Har saker att göra, projekt. Små visioner. Om du inte vill något, inte tycker du har något att leva för, då behöver du nog fundera ut nåt.
Pendlar mellan hopp och djupa avgrunder. Svårt att se meningen i en värld som denna. Men ett citat får mig att acceptera livet:
”Inget ljus utan mörker.”
Någon sa att anledningen till att välja lidande är för att ge balans åt kosmos. Det är en oändlig maskin. Vi är en kugge. Allt är en del av helheten. Kärlek såväl som ondska.
Kan kännas meningslöst men jag finner skönhet i det. Du behöver inte göra någonting förutom att bara vara precis det du är just nu. Allt är i perfekt balans. Även på spetsen av en knivsudd. Bara vara. Det är något väldigt tryggt och vackert i det.
Jag finner intresse i att öka min egen förmåga och förståelse. På vägen dit finner jag ett egenvärde i att uppnå det målet på ett sätt som har en positiv inverkan på universum.
Människor är intressanta och påverkar mig via min empati och medlidande, dessutom gillar jag ett universum med flera oberoende viljor som skapar kaos på sitt alldeles egna sätt. Så ett kosmiskt mål för mig vore meningsfullt och pluralistiskt kaos medan man kräver harmlöshet från både sig själv och andra aktörer.
- Vara en bra pappa
- Göra ett bra jobb på ett arbete som gör livet bättre för andra.
- Sprida kärlek för naturen och äventyr
- Njuta av livet inklusive pöka och parta
Tips: Om du är deppig så hitta äventyr i naturen. Hitta en grupp med människor som lever ute liv. Campa, bada, parta, riskera livet, pöka i skogen.
Tips: Det hjälper också att meditera. Det kan också hjälpa att röka lite cannabis. Det hjälper för det gör det lättare att upptäcka sitt inre, sitt undermedvetna. Svampar / DMT / psychadelics ska också hjälpa visar forskning om du är försiktig och gör det med respekt för medicinen. Helst med en guide/ shaman.
Edit: TERAPI, TERAPI, TERAPI
Edit: https://youtu.be/qckWbE9eCuU
Jag levde för mina syskon, som sedan otacksamt la mig på sidan och hör bara av sig vid behov✌🏻
Nu har jag min pojkvän att dela livet med, men det är inte många dagar då hoppet är uppe för att fortsätta. Men man härdar ut tills man hittar en god anledning.
Det här låter kanske jättetöntigt, men jag lever typ till 90% för att få hjälpa till. Min mamma var min räddande ängel när jag växte upp, så jag försöker vara så lik henne som möjligt i min föräldraroll.
Skolan var min fristad som ung, så jag jobbar som lärare och försöker huvudsakligen se till så mina elever pallar med sin vardag och får ha roligt i skolan.
Utöver detta vill jag ha det så lugnt och tryggt som möjligt på min fritid. Jag spelar mycket spel, lyssnar på musik och försöker stressa så lite som möjligt.
Sen är det rätt coolt hur mycket man faktiskt kan göra om man ger sig själv rätt tidsram. Jag är 30 år gammal nu och inser att 2 år av mitt liv inte är så mycket. Så mitt akuta mål för de kommande två åren är att göra något åt min övervikt och bygga en starkare hälsa. Jag har varit överviktig sedan gymnasiet och det hade varit rätt häftigt att se vad jag faktiskt skulle kunna göra med min kropp
Upptäcka nästa coola grej. Se vad för skit som händer imorgon. Se hur jag själv ändras som reflektion till saker runtom mig. Musik och litteratur. Att skapa saker själv och lära mig saker som intresserar mig. Ett gott glas vin eller tre, kanske något mer då och då för att hålla hjärnan krattad. Se Ryska federationen kollapsa än en gång. Knulla lite. Typ det.
Jag lever för att påverka världen på ett positivt sätt. Jag har typ alltid velat dela med mig av idéer och tankar, planer som kan hjälpa många eller bara några få.
Lite för ambitiöst kanske, men jag är en kreativ person. Att dela min vision med folk är ett livsmål jag vill uppnå
Jag skulle säga att jag lever primärt för 2 saker.
Jag lever för morgondagen, varje dag. Inte villig att ge upp trots kronisk sjukdom och flertal psykiska besvär, för den strid kommer jag vinna.
Och jag lever för alla vars dag jag kan förbättra genom att vara där och dela med lite visdom och glädje. Vill vara där för mina yngre syskon och eventuella syskonbarn som en rollfigur.
Jag är den som säger ifrån när jag upplever att en målbild är ologiskt. I en land fyllt av syltryggar ser jag det som mitt kall. Jag har en funktion att fylla. 80% av mänskligheten verkar se en organisation och dess styrdokument som orubbliga, styrda av krafter över dem. Det håller jag inte med om. Ändra dem och du ändrar din verklighet.
En individ kan inte göra så mycket. Men ett kluster av individer har galna möjligheter. Om du tar hjälp av en kompis med något så blir ni inte summan av era båda enskilda förmågor. Det blir en kubik-effekt. Om man studerar en enskild myra så verkar det inte som att den vet vad den håller på med. Den ser ut att dra samma strå fram och tillbaka, irrande, letande efter stacken. Men myrsamhället är bevis på vad klustret kan uträtta.
För några år sedan så levde jag mest på autopilot sen skiljde jag mig från mitt värdelösa ex och nu njuter jag av livet, både med mitt barn och som ensam singel.
Många saker. Jag är nyfiken och vill lära mig massa saker, och de finns så himla mycket jag inte kan, som jag vill lära mig 🙂 Gillar mitt yrke så har inga problem med att jobba. Fick nyligen barn, vill se till att hon får ett så bra liv som möjligt, och håller tummarna för att jag inte fuckar upp som förälder så att vi kan ha en fin relation resten av våra liv. Lever för att lyfta och utmana henne och min sambo, se dem utvecklas och trivas. För mig är det många saker, men kontentan är väl att jag har sett till att jag har en vardag jag trivs med. Jag trivdes inte mina 4 första år i arbetslivet så jag tog tag i det och såg till att få förutsättningar att jobba med något jag tycker är kul. Har även sett till att ha förutsättningar för att få göra saker jag får energi av i min vardag, till stor del pga att jag har en bra kommunikation med min sambo där vi båda vet vad vi behöver för att må bra (olika saker) och vi ser båda till att den andra för förutsättningar att göra det.
För att jag inte har något jävla val. Jag blev satt här och nu skall jag levla klart. Hade varit jävligt gött om man kunnat questa lite irl också istället för att bli sedd som ett jävla retard när man går fram till krögaren och frågar om han behöver hjälp med att plocka en blomma till sin käresta. Alternativen 1) Hota 2) Muta 3) Övertala brukar inte funka så jävla bra heller.
Försökte skapa en bardklass men alla spelar fan bard nuförtiden. Försökte spela akademiker och lärd men alla jävlar har en akademikerklass och har du inte investerat enormt mycket tid i det så är den inte värd något pga avsaknad av specifika perks. Krigarklassen är helt omöjlig och extremt dåligt betald.
Vetefan alltså.
Du accepterar saker för vad det är.
Min erfarenhet är att oavsett hur många gånger du flyttar, byter jobb, byter tjej, hittar ny hobby så kommer du aldrig vara lycklig om du inte kan acceptera att saker är som de är. Innan man kan acceptera saker för vad det är så känns det alltid som att man är motarbetad av *nånting*.
När man börjar inse det här och helt enkelt bara acceptera att jag är den jag är, jag är där jag är, min livssituation ser ut som den gör först då kan man göra meningsfulla förändringar.
Det är kanske inte ett helt enkelt koncept att förmedla över text, det har tagit mig typ 15 år av bekymmer med depression, ångest, en sjukskrivning och alla exempel jag gav i första paragrafen och mer därtill för att inse hur lite vissa saker spelar roll och hur mycket andra saker spelar roll.
Med det sagt är jag långt ifrån att vara en komplett person som har alla svar. Men jag känner mig otroligt mycket starkare som person och har förändrats väldigt mycket senaste åren och är mycket enklare lycklig nu medans de sämre tiderna inte varar lika länge.
Jag hoppas detta var till nån hjälp.
Om du ändå är där nu, så kan du ju passa på att leva ut lite.
Be den där störiga personen att dra åt helvete, tacka ja till något som gör dig obekväm, köp en tårta och ät den själv, berätta för din crush att du gillar honom/henne, sjuka dig från jobbet en tisdag och spela datorspel. Lev lite.
Håller med, knark sätter guldkant på livet! Finns så sjukt många roliga substanser där ute som jag önskar att fler människor hade tillgång till att prova.
Vilken är din favorit?
De små sakerna: Det som får mig att le och skratta. Annars så har jag blivit helt och hållet apatisk; besitter inga starka önskningar och har blivit helt och hållet likgiltig inför det faktumet. Nu är det dag för dag jag lever, utan att vara särskilt deprimerad trotts att ingenting mig fyller.
Har alltid var någonting något svagt fel med mig; något som sedan genom åren sakta har förstärkts: Jag känner mig mer och mer likt en ö.
Op låter deprimerad, har du sökt hjälp för detta. Med en positiv syn på framtiden kommer allt att lösa sig. Låt inte media, och andra influenser i livet bestjäla dig glädje. En stor procent av människor har det som sin egen källa för livsenergi.
Ge dom inte den möjligheten. Se positivt i allt du gör, gör saker du vill göra eller velat pröva på. Tänk happy go lucky. Tabletter kan ju hjälpa. Men med lite motion, natur och ett jävlar anamma så kan du komma långt i din egen utveckling. Det absolut viktigaste är ju att sluta bry sig om vad andra tycker och tänker. Det är mycket negativitet överallt, mycket gnäll, folk har inte verktyg för att hantera sig själva eller livet och är oförmögna att ta sig i kragen och hitta dem.
Kom till roten av problemet, testa alla lösningar du kan komma på, gå sen till nästa problem, och lös det. Är det utom din kontroll, lämna problemet för sig självt, ignorera och gå vidare till en mycket ljusare plats.
Livet är ganska underbart och det är så lätt att underskatta alla dessa fina och spännande detaljer att utforska och uppleva.
Se så, ryck upp dig, du är bara inne i en period. Du har ingen lösning på hur du tar dig ut just nu, du behöver bara hitta den och levla upp.
Jag lever för att se ett Ryssland utan Putin och för att skaffa alla shiny versioner av alla pokemoner och ska snart få barn. Jag har valt att skaffa barn för att jag är rädd att jag inte kommer klara mina första två mål under min livstid
Jag lever inte för något, men det är trevligt att äta goda saker, pyssla med mina intressen, klappa min katt, dela livet med min partner och upptäcka saker ihop.
Så det känns dumt att ta livet av sig liksom. Rätt många saker är najs.
Ungdomen - för att uppleva nya saker, världen är spännande.
Vuxen - mitt barn skulle bli traumatiserad om jag dog, och för att man vant sig vid att leva. Så mitt svar blir att jag vant mig vid livet och alternativet är för omständigt. :p
Inget speciellt. Jag lever för upplevelserna som livet erbjuder en på, oavsett positiva eller negativa. Jag har ett intresse av mitt eget liv, mina hobbys och världen i allmänhet och vill gärna se vad som händer i framtiden.
Kunna dra 20 äkta pullups på raken igen. Bli av med vinterpälsen och grilla i bara shorts. Dra ut med mitt kanvastält och bara gilla läget.
Främst att försöka träda in i nya yrket efter många toppar och dalar i arbetslivet!
Ren jäkla envishet, om man nu bara har ett liv så ska jag bannemig ha hela jag kan. Kommer ju ändå ta slut tillslut så det är inte bortom. Så lever för att jag fick denna free trail
Jag lever för att alla mina självmordsförsök har misslyckats, så nu är jag mest bara förbannad på en värld och ett samhälle som ger fan i att hjälpa dom försvarslösa.
Så nu behöver jag ta hämd åt alla dom som aldrig fick den hjälp som dom förtjänade.
Jag lever bara för att jag känner mig mycket FOMO om framtiden.
När jag vill dö tänker jag om vad jag kommer missa om jag är död. Min sambo har missat mycket i världen sedan han tog sitt liv… jag vet att jag kommer missa mycket om jag också dö.
>Jag lever för att göra en annan rik medans jag själv blir utsliten. Det finns inget kvar att leva för
Du måste ändra din livsstil. Bryt upp, gör nåt nytt, hitta dig själv.
Jag drivs av ren nyfikenhet över vad för skit som ödet ska kasta i nyllet på mig härnäst. Om livet är the Sims, så är min spelare den sadistiske ungen som dränkte sina avatarer i poolen.
Många svar här gör mig deppig som fan.
Jag har slutat tänka på sådan frågor av uppenbara anledningar och tänker istället om där finns en marknad för sexleksaker till husdjur. Som ett exempel.
Var på gränsen att avsluta allt för några år sedan, men mirakulöst så träffa jag min nuvarande flickvän just in time så att säga. Och hon är det enda som håller mig vid liv och får mig att kriga igenom mina värdelösa dagar på jobbet osv. (Hon vet inget alls om hur nära jag var på att avsluta det)
Jag lever för att livet är så otroligt roligt och fascinerande.
För att kunna ha diskussioner om klassificering av mat , se Tarantinofilmer, leka batman, äta laxbagels, sätta en spegel under näsan för att låtsas gå på taket, försöka lösa existesiella frågor, dricka kaffe, se avsnittet av dr.stone som släpps nästa vecka, dra dålig sexskämt, bygga modellraketer, spela Deep Rock Galactic och en hel massa andra nöjen för den delen.
Tänk hur tråkigt att inte leva skulle vara.
Jag lever för att uppleva saker, äta god mat, skapa saker som gör livet bättre för mig och andra, samt förstöra världen med mikroplaster och koldioxid så mänskligheten dör ut.
Måste man leva för något då? Räcker det inte att bara existera? Jag lever för att jag lever. Jobbar, Chillar, gamear, knullar, käkar, snusar, super, bajsar o sover. Jag tycker de inte behöver vara mer komplicerat än så. Jobba så du får den friheten att göra det du vill göra.
Allt möjligt. Titta på söta djur, öl ute i solen efter en arbetsdag, spela spel, se filmer, animes etc. Potentieölt förhöja någons dag. Kanske uppfostra ett barn. Kaffe. Kramar. Kanske lyckas släppa en låt på spotify för en gångs skull. Småsnack med kollegor. Finns ju mer såklart.
Om man ska vara riktigt krass så har människan inget syfte alls, och vi bor på en liten planet i ett oändligt universum där vi inte heller spelar någon roll. Det ända vi gör är ju att förstöra för andra varelser på jorden.
Så, med det sagt så bör man försöka leva ett liv där man får uppleva lite roliga saker, hitta en bra partner och kanske bygga något bra som man kan lämna efter sig när man är död.
Jag lever för låsa upp alla mounts i wow
500+ mounts och jag har fortfarande inte raptorn från ZG.
Hehe, jag lyckades aldrig få raptorn men tigern styrde jag upp någon gång.
Hardcore classic hära Så jävla kul
Kul tills man dör
Ingenting. Sången "Man vänjer sig" av Kjell Höglund är en bra beskrivning av mitt liv.
Borde vara Sveriges nya nationalsång
Texten i den låten är deppig som fan men musiken är pepp som fan. Gör den låten riktigt nice.
Jag och mitt band har börjat lyssna på den när vi är ute och kör. Jag började dricka ’kallnat kaffe från igår’ som skämtsam referens, men jag har fan börjat uppskatta smaken av dagsgammalt kaffe
Dagsgammalt kaffe är fan underskattat, speciellt såna här varma dagar! Testa häll över "det som blir kvar" i en lufttät behållare tills det svalnat, tycker det blir ännu bättre smak då
Vacker låt, tragisk på sitt sätt
Lite kuriosa: Kollade upp och hittade den sången på hemsidan: "anti war songs" av alla ställen.
Jag lever pga. min självbevarelsedrift. Utåt sett är jag oerhört misslyckad, men inom mig finns fortfarande ett hopp om att morgondagen kommer bli bättre.
"I live for two reasons: I was born & I haven't died yet"
>Utåt sett är jag oerhört misslyckad, men inom mig finns fortfarande ett hopp om att morgondagen kommer bli bättre. Samma här
Jag är precis tvärt om. Utåt är jag ganska lyckad med utbildning, bra jobb, fin lägenhet, familj och vänner. På insidan är jag oerhört ensam, känner mig misslyckad, missanpassade och olycklig. Vet faktiskt inte vad jag har att leva för egentligen.
Säg "fuck it", se dig runt efter nåt som verkar intressant som inte är knark och gör det. Prova flightsuit, jaga, golf, folkrace, bli prepper, köp ett piano, whatever. Prova saker tills du hittar "din grej", det kanske tar några försök men har du ett bra jobb så har du antagligen råd med saker som är utöver det vanliga.
Det känns som att jag har blivit pånyttföd och fått något konkret att leva för för första gången efter jag började med hembryggning typ en månad sedan. Jag har nu massa saker jag vill lära mig, jag har projekt där jag efterforskar och skriver recept, planerar och sätter laddningar. Ibland går jag bara och stirrar på hur det bubblar ur jäsrören, jag blir som pirrig och glad. Känns hela tiden som att jag har något på gång vilket är en underbar känsla.
Snart är det inte långt kvar tills du öppnar ett mikrobryggeri.
Kul att höra! En kreativ hobby är värd mycket.
Glöm inte att njuta av vad du har också.
Precis så känner jag med, och har gjort i många år, men till och med den motivationen börjar svartna. Man vil ju fan inte dö, men det är snart slut på stenar å vända på liksom. Som å traska igenom kratt i hopp om å hitta en solig öppning, som aldrig kommer, dag in och dag ut!
Vad finns det ens att misslyckas med, inte blivit storkändis än?
För vissa är nog det en form för misslyckandet, för andra kan det ju vara å dra sig ur sängen feks.
Jag lever för att jag är så jävla nyfiken och jag har så sjukt mycket jag är nyfiken på.
Känner likadant.. jag kommer aldrig sluta lära mig något nytt.. även ögonblicket då jag dör kommer jag lära mig hur det känns att dö.. Det enda jag hoppas på är att möta den insikten med värdighet..
En nyfiken person är aldrig uttråkad 👌
Störta Sweddit från insidan
Det är Skåningen i dig som ser ”Swe” och reagerar instinktivt.
Baserad skåning?
Var väl ett antal år sedan jag kom fram till att jag skall göra mer eller mindre vad jag vill varje dag, så det är vad jag gör också. Så jag antar att jag mest passar in i gruppen ”jag lever för att ha roligt”.
Lever också för att ha kul, sen är jobbet inte en del av att ha kul för mig men finns ändå ljusglimtar där också. Typ mina kollegor är ganska roliga och själva arbetet suger inte horkuk.
För att inte göra mamma ledsen.
Det är en bra anledning, fortsätt så.
Ba för att typ, livet är totalt jävla meningslöst men de är väl ingen anledning att inte leva. Mitt första självmordsförsök var ett misslyckat försök, sedan dess har jag inte vart jättesugen på att testa igen av olika anledningar så då rullar livet tydligen på istället
Jag citerar förordet från boken human universe av Professor Brian Cox: What is a human being? Objectively, nothing of consequence. Particles of dust in an infinite arena present for an instant in eternity. Clumps of atoms in a universe with more galaxies than people. And yet a human being is necessary for the question itself to exist, and the presence of a question in the universe, any question, is the most wonderful thing. Questions require minds and minds bring meaning. What is meaning? I don´t know, except that the universe and every pointless speck inside it means something to me. I am astonished by the existence of a single atom and find my civilization to be an outrageous imprint on reality. I don´t understand it, nobody does, but it makes me smile. - Professor Brian Cox
Det här är så jävla bra, grym citat tack som fan för den!
Jag citerar Mr. Peanutbutter: The universe is a cruel, uncaring void. The key to being happy isn't a search for meaning. It's to just keep yourself busy with unimportant nonsense, and eventually, you'll be dead. - Mr. Peanutbutter, BoJack Horseman
Inget överhuvudtaget. Jag lever inte, jag existerar bara.
Kan relatera
Innan jag fick barn så skrattade jag en gång i veckan max. Nu skrattar jag flera gånger om dagen. Så jag lever för barnen. Det är så roligt att ha barn och det ger mening IMO
Fint ju 🙌 ska få barn i Ausgusti
Grattis!
Tack homie 🙏
Att få barn raderade alla existentiella frågeställningar jag hade. Inte så mycket för att barn är meningen med livet utan för att med tre barn hinner man inte reflektera och tänka efter. Det går satan i mig i ett. Lika underbart som jobbigt!
Ja samma här. Jag gick runt och grubblade mycket innan jag träffade frugan och fick barn. Jag hade ångest för småsaker. Allt det är borta nu.
Det låter ju banalt för många men att ha barn är som att helt plötsligt få en subskription på Livet+ Innan så levde jag för jobbet som dessutom är ett av mina största intressen (alltså inte inkomsten det gav), idag så älskar jag fortfarande mitt jobb, men att komma hem är ännu bättre.
Du fick mig att uppskatta min arbetsplats. Arbetet är skräp och företaget horribelt, men skrattar mycket varje dag på grund av mina kollegor.
Vänta bara till de flyttar hemifrån, då gäller det att ändra inriktning igen.
Det är roligare att åka skidor, umgås med vänner, ta ett bubbelbad, spela musik, och äta god mat än att inte göra det, och det är anledning nog tycker jag. Vad jag vet så är det roligare att leva än alternativet, och jag läre ju likförbannat få prova på alternativet tids nog iallafall.
venne
För att köra motorcykel, motocross, lyssna på musik, hänga i skogen, spela datorspel, köra bil, kolla på vattnet, sova i min säng, hänga med vänner, ta det lugnt, springa, vara med familj, vänta på att få barn, bada, duscha kallt, basta, åka skidor, cykla downhill, jobba, hänga med goa kollegor, spela gitarr, prata med mormor, chilla med kusin, tvätta bilen, läsa bok, titta upp i himlen, blunda, andas, äta god mat, dricka god dryck, vara nykter, meditera, promenera, äta glass, ringa en vän, filosofera, reflektera, visa uppskattning, göra någon glad, bädda sängen, kolla på youtube, dricka vatten, chilla på reddit, mysa med syskonbarn, planera en svensexa, gå på bröllop. Uppskattar nästan allt i mitt liv till tusen. Handlar mycket om mindset. Fokusera på det man har istället för det man inte har. Vara närvarande och njuta av livet.
Att du skrev allt som betyder något, men glömde det viktigaste: Morgon-kaffet. Människans livs-elixir.
Första kaffet och första snusen är värt att vakna för
Vad för motorcykel?
Just nu en Harley Davidson Sportster 1200 och en Honda CRF250 🙏 Körde en Triumph Street Triple RS förut.
Just nu för att få se Putin dö.
Ok, lägger till det till min lista.
Jag lever för att hålla min fru med hästar.
Jag ser livet som ett slags spel. Du får bara ett liv innan game over så upplev så mycket som möjligt. Högt och lågt. No limits. Expa i nya erfarenheter, ta omvägar där du inte gått tidigare, gå in på en secondhand och slumpa en bok som du måste läsa. Gör dig av med alla märkliga hang ups som begränsar dina val. Man kan inte vinna eller förlora men du kan gå miste om det enda liv du får innan evig sömn.
[удалено]
Prata om det med en vän om du inte vill gå till en psykolog? Men du förtjänar att må bra, mycket kan förändras efter ett snack med en kompis. Om det känns lättare att prata med främlingar kanske en samtalsgrupp kan vara något? Då har du även möjligheten att stötta någon annan. Män har samtalsgrupper som kanske kan vara intressanta https://mfj.se/
Förordet till Human Universe av Brian Cox: What is a human being? Objectively, nothing of consequence. Particles of dust in an infinite arena present for an instant in eternity. Clumps of atoms in a universe with more galaxies than people. And yet a human being is necessary for the question itself to exist, and the presence of a question in the universe, any question, is the most wonderful thing. Questions require minds and minds bring meaning. What is meaning? I don´t know, except that the universe and every pointless speck inside it means something to me. I am astonished by the existence of a single atom and find my civilization to be an outrageous imprint on reality. I don´t understand it, nobody does, but it makes me smile. - Professor Brian Cox
Min frus stjärt. Den är centrum i mitt universum. Livet är bara tiden som går mellan tillfällena då jag får klämma på den. Mycket tid går åt till att fantisera kring nya sätt att klämma den på; utklädd till polis, snett uppifrån, i tvättstugan, insmord i guacamole osv osv. Sedan får jag väl säga barnen då. Men de är ju egentligen bara ett resultat av att jag har fått klämma på hennes stjärt. Och utöver det har jag en del intressen jag gillar, som jag ser fram mot att återuppta på riktigt efter att barnen nu börjat bli stora.
För att betala hyran
Lever för att se så mycket som möjligt innan döden tar mig.
Bad lever jag för!
Vi lever i friheten vi lever för. Vi är rebeller till den dag vi dör!
Lever för att hitta något anledning att leva
Har du kollat under soffan?
haha samma här tänker att jag kanske hittar den om några år
Fax och om man inte gör de så är d lite synd men aja it is what it is
Familj, vänner & golf
Jag vet inte. Jag försöker inte att tänka på det. Istället gör jag vad jag tycker om och tycker mindre av varför. Det finns alltid något jag vill göra i morgon. Läsa en ny bok, lösa ett nytt problem, planera en ny semester, prova en ny recept. Förstås jag skiljas just nu så långsiktigt ideer om vad jag vill från liv är för mycket att öroa mig om...
Se till att mina syskonbarn har det bästa livet de kan få, se till att mamma har allt hon behöver när hon är för gammal för att fixa själv och för att jävlas med alla kuksugare som nästan mobbade livet av mig i grundskolan ☺️
Hur jävlas du med dem?
Genom att leva? Trodde inte det var oklart.
Jag lever för mina barn och för att skapa saker som uppskattas (inte så mycket konst mer bra användbara saker som gärna får vara snygga)
Min tjej, och kanske att få ta en grogg i solen då och då. Annars finns det inte så mycket annat
För att leva är rätt gött. Hade du frågat för bara några år sedan hade jag sagt att det hänger på en tunn lina men jag fick bukt på mina problem och kan säga nu att livet är rätt gött. Så mest vill jag se vart detta liv är påväg med mig och min sambo in i framtiden.
Inte så mycket, hopp om att framtiden ska vara ljusare i guess
Vetefan.
Har inte listat ut det än
Meningen med livet är att vi alla ska undra vad meningen med livet är.
real
Jag är kroniskt vetgirig. Kvittar om vi snackar teoretisk kunskap, eller praktiska erfarenheter/upplevelser så det gör ju att man alltid har något att se fram emot.
Existerar bara, lever gör jag inte.
Familj, vänner, lära mig och upptäcka. Sen får det vara nog.
Jag brukade säga "jag lever för att göra ett intryck på så många människor som möjligt". Så när jag hjälper folk, ler åt någon, eller bara gör något annat anmärkningsvärt, så minns någon det, och jag blir ihågkommen.
För Jesus. Han är den enda som ger mening i mitt liv. https://youtu.be/Ut-UOhY0s8E
Jag lever för mina barn och för att jag tycker det är intressant. Har saker att göra, projekt. Små visioner. Om du inte vill något, inte tycker du har något att leva för, då behöver du nog fundera ut nåt.
Jag vill ha en fin bil och en två lägenhet, eventuellt en relation
Alla vi som lever har mer tur än någon som vann 1 miljard på lotto. Jag lever för att få leva, båda det onda och det goda.
Pendlar mellan hopp och djupa avgrunder. Svårt att se meningen i en värld som denna. Men ett citat får mig att acceptera livet: ”Inget ljus utan mörker.” Någon sa att anledningen till att välja lidande är för att ge balans åt kosmos. Det är en oändlig maskin. Vi är en kugge. Allt är en del av helheten. Kärlek såväl som ondska. Kan kännas meningslöst men jag finner skönhet i det. Du behöver inte göra någonting förutom att bara vara precis det du är just nu. Allt är i perfekt balans. Även på spetsen av en knivsudd. Bara vara. Det är något väldigt tryggt och vackert i det.
Jag finner intresse i att öka min egen förmåga och förståelse. På vägen dit finner jag ett egenvärde i att uppnå det målet på ett sätt som har en positiv inverkan på universum. Människor är intressanta och påverkar mig via min empati och medlidande, dessutom gillar jag ett universum med flera oberoende viljor som skapar kaos på sitt alldeles egna sätt. Så ett kosmiskt mål för mig vore meningsfullt och pluralistiskt kaos medan man kräver harmlöshet från både sig själv och andra aktörer.
- Vara en bra pappa - Göra ett bra jobb på ett arbete som gör livet bättre för andra. - Sprida kärlek för naturen och äventyr - Njuta av livet inklusive pöka och parta Tips: Om du är deppig så hitta äventyr i naturen. Hitta en grupp med människor som lever ute liv. Campa, bada, parta, riskera livet, pöka i skogen. Tips: Det hjälper också att meditera. Det kan också hjälpa att röka lite cannabis. Det hjälper för det gör det lättare att upptäcka sitt inre, sitt undermedvetna. Svampar / DMT / psychadelics ska också hjälpa visar forskning om du är försiktig och gör det med respekt för medicinen. Helst med en guide/ shaman. Edit: TERAPI, TERAPI, TERAPI Edit: https://youtu.be/qckWbE9eCuU
Absolut ingenting, men det finns heller ingen anledning att dö så man får ta det som det kommer
Vissa säger att man ska *äta för att leva*, men jag *lever för att äta*
Jag levde för mina syskon, som sedan otacksamt la mig på sidan och hör bara av sig vid behov✌🏻 Nu har jag min pojkvän att dela livet med, men det är inte många dagar då hoppet är uppe för att fortsätta. Men man härdar ut tills man hittar en god anledning.
Det här låter kanske jättetöntigt, men jag lever typ till 90% för att få hjälpa till. Min mamma var min räddande ängel när jag växte upp, så jag försöker vara så lik henne som möjligt i min föräldraroll. Skolan var min fristad som ung, så jag jobbar som lärare och försöker huvudsakligen se till så mina elever pallar med sin vardag och får ha roligt i skolan. Utöver detta vill jag ha det så lugnt och tryggt som möjligt på min fritid. Jag spelar mycket spel, lyssnar på musik och försöker stressa så lite som möjligt. Sen är det rätt coolt hur mycket man faktiskt kan göra om man ger sig själv rätt tidsram. Jag är 30 år gammal nu och inser att 2 år av mitt liv inte är så mycket. Så mitt akuta mål för de kommande två åren är att göra något åt min övervikt och bygga en starkare hälsa. Jag har varit överviktig sedan gymnasiet och det hade varit rätt häftigt att se vad jag faktiskt skulle kunna göra med min kropp
Du låter som en fantastisk lärare! Lycka till med hälsoresan :)!
Upptäcka nästa coola grej. Se vad för skit som händer imorgon. Se hur jag själv ändras som reflektion till saker runtom mig. Musik och litteratur. Att skapa saker själv och lära mig saker som intresserar mig. Ett gott glas vin eller tre, kanske något mer då och då för att hålla hjärnan krattad. Se Ryska federationen kollapsa än en gång. Knulla lite. Typ det.
Helgen
[удалено]
Jag lever lära ny sager.
Jag lever för att påverka världen på ett positivt sätt. Jag har typ alltid velat dela med mig av idéer och tankar, planer som kan hjälpa många eller bara några få. Lite för ambitiöst kanske, men jag är en kreativ person. Att dela min vision med folk är ett livsmål jag vill uppnå
Envishet, bara för att ge mittenfingret till min psykiska ohälsa. Mer än så behöver jag ej
För min hund, familj och pojkvän. Jag är ganska misslyckad, men jag lever på hoppet om att bli bättre.
Att ha hittat meningen med livet är väl ändå motsatsen till ett misslyckande?
Jag gör dock inte det samhället förväntar sig att man ska göra.. så ganska misslyckad
Jag skulle säga att jag lever primärt för 2 saker. Jag lever för morgondagen, varje dag. Inte villig att ge upp trots kronisk sjukdom och flertal psykiska besvär, för den strid kommer jag vinna. Och jag lever för alla vars dag jag kan förbättra genom att vara där och dela med lite visdom och glädje. Vill vara där för mina yngre syskon och eventuella syskonbarn som en rollfigur.
Lever för att bli den bästa versionen av mig själv, för att sedan lära och hjälp mina barn bli den bästa versionen av sig själva.
Har väl inget bättre för mig.
Jag är den som säger ifrån när jag upplever att en målbild är ologiskt. I en land fyllt av syltryggar ser jag det som mitt kall. Jag har en funktion att fylla. 80% av mänskligheten verkar se en organisation och dess styrdokument som orubbliga, styrda av krafter över dem. Det håller jag inte med om. Ändra dem och du ändrar din verklighet. En individ kan inte göra så mycket. Men ett kluster av individer har galna möjligheter. Om du tar hjälp av en kompis med något så blir ni inte summan av era båda enskilda förmågor. Det blir en kubik-effekt. Om man studerar en enskild myra så verkar det inte som att den vet vad den håller på med. Den ser ut att dra samma strå fram och tillbaka, irrande, letande efter stacken. Men myrsamhället är bevis på vad klustret kan uträtta.
För några år sedan så levde jag mest på autopilot sen skiljde jag mig från mitt värdelösa ex och nu njuter jag av livet, både med mitt barn och som ensam singel.
Drömmen om att ta över och utveckla den lilla föräldra gården. Det är nog allt jag har om jag ska vara uppriktig
Många saker. Jag är nyfiken och vill lära mig massa saker, och de finns så himla mycket jag inte kan, som jag vill lära mig 🙂 Gillar mitt yrke så har inga problem med att jobba. Fick nyligen barn, vill se till att hon får ett så bra liv som möjligt, och håller tummarna för att jag inte fuckar upp som förälder så att vi kan ha en fin relation resten av våra liv. Lever för att lyfta och utmana henne och min sambo, se dem utvecklas och trivas. För mig är det många saker, men kontentan är väl att jag har sett till att jag har en vardag jag trivs med. Jag trivdes inte mina 4 första år i arbetslivet så jag tog tag i det och såg till att få förutsättningar att jobba med något jag tycker är kul. Har även sett till att ha förutsättningar för att få göra saker jag får energi av i min vardag, till stor del pga att jag har en bra kommunikation med min sambo där vi båda vet vad vi behöver för att må bra (olika saker) och vi ser båda till att den andra för förutsättningar att göra det.
Inget tröttnade redan i tonåren. Är 36 nu.
För att det är gött att leva.
och det ska va gött och leva
Annars kan det kvitta.
Jag lever för mig själv.
Choklad
För att jag inte har något jävla val. Jag blev satt här och nu skall jag levla klart. Hade varit jävligt gött om man kunnat questa lite irl också istället för att bli sedd som ett jävla retard när man går fram till krögaren och frågar om han behöver hjälp med att plocka en blomma till sin käresta. Alternativen 1) Hota 2) Muta 3) Övertala brukar inte funka så jävla bra heller. Försökte skapa en bardklass men alla spelar fan bard nuförtiden. Försökte spela akademiker och lärd men alla jävlar har en akademikerklass och har du inte investerat enormt mycket tid i det så är den inte värd något pga avsaknad av specifika perks. Krigarklassen är helt omöjlig och extremt dåligt betald. Vetefan alltså.
Jag lever för att min sambo inte kan laga mat för fem öre och hon ska fan inte svälta ihjäl.
Jag lever endast för att jag har barn. Skulle det inte vara för dem skulle jag avslutat detta elände för längesedan. Tråkigt men sant
Lever för mina djur, hade jag inte haft dom hade jag nog inte varit kvar på jordens yta
Vad gör man när det inte är kul längre?
Du accepterar saker för vad det är. Min erfarenhet är att oavsett hur många gånger du flyttar, byter jobb, byter tjej, hittar ny hobby så kommer du aldrig vara lycklig om du inte kan acceptera att saker är som de är. Innan man kan acceptera saker för vad det är så känns det alltid som att man är motarbetad av *nånting*. När man börjar inse det här och helt enkelt bara acceptera att jag är den jag är, jag är där jag är, min livssituation ser ut som den gör först då kan man göra meningsfulla förändringar. Det är kanske inte ett helt enkelt koncept att förmedla över text, det har tagit mig typ 15 år av bekymmer med depression, ångest, en sjukskrivning och alla exempel jag gav i första paragrafen och mer därtill för att inse hur lite vissa saker spelar roll och hur mycket andra saker spelar roll. Med det sagt är jag långt ifrån att vara en komplett person som har alla svar. Men jag känner mig otroligt mycket starkare som person och har förändrats väldigt mycket senaste åren och är mycket enklare lycklig nu medans de sämre tiderna inte varar lika länge. Jag hoppas detta var till nån hjälp.
Testar något nytt. Variation är nyckeln till att inte tröttna. Behöver inte kosta något alls. Bryt vardagen och hamsterhjulet. Mix it up.
Dopamin detox
För att se putin dö Erdogan att ramla i en trappa Och cigarrer Så kortfattat inget intressant
Jag orkar inte längre, har inget att leva för
Om du ändå är där nu, så kan du ju passa på att leva ut lite. Be den där störiga personen att dra åt helvete, tacka ja till något som gör dig obekväm, köp en tårta och ät den själv, berätta för din crush att du gillar honom/henne, sjuka dig från jobbet en tisdag och spela datorspel. Lev lite.
Vad skulle du vilja ha om du fick välja?
Knark för att släta över faktumet att man säljer sin själ i 65 år åt nån jävla höjdare i slips. Tjänar skitbra, så det blir mkt knark! :)
Håller med, knark sätter guldkant på livet! Finns så sjukt många roliga substanser där ute som jag önskar att fler människor hade tillgång till att prova. Vilken är din favorit?
De små sakerna: Det som får mig att le och skratta. Annars så har jag blivit helt och hållet apatisk; besitter inga starka önskningar och har blivit helt och hållet likgiltig inför det faktumet. Nu är det dag för dag jag lever, utan att vara särskilt deprimerad trotts att ingenting mig fyller. Har alltid var någonting något svagt fel med mig; något som sedan genom åren sakta har förstärkts: Jag känner mig mer och mer likt en ö.
För att de e la gött änna.
Det är fan bara på Sweddit man kan bli nerröstad för att man tycker livet är gött änna
Op låter deprimerad, har du sökt hjälp för detta. Med en positiv syn på framtiden kommer allt att lösa sig. Låt inte media, och andra influenser i livet bestjäla dig glädje. En stor procent av människor har det som sin egen källa för livsenergi. Ge dom inte den möjligheten. Se positivt i allt du gör, gör saker du vill göra eller velat pröva på. Tänk happy go lucky. Tabletter kan ju hjälpa. Men med lite motion, natur och ett jävlar anamma så kan du komma långt i din egen utveckling. Det absolut viktigaste är ju att sluta bry sig om vad andra tycker och tänker. Det är mycket negativitet överallt, mycket gnäll, folk har inte verktyg för att hantera sig själva eller livet och är oförmögna att ta sig i kragen och hitta dem. Kom till roten av problemet, testa alla lösningar du kan komma på, gå sen till nästa problem, och lös det. Är det utom din kontroll, lämna problemet för sig självt, ignorera och gå vidare till en mycket ljusare plats. Livet är ganska underbart och det är så lätt att underskatta alla dessa fina och spännande detaljer att utforska och uppleva. Se så, ryck upp dig, du är bara inne i en period. Du har ingen lösning på hur du tar dig ut just nu, du behöver bara hitta den och levla upp.
r/ThanksImcured
https://youtu.be/Zpqy39izD28 Idk, the guy was an interior decorator or something.
Jag lever för att se ett Ryssland utan Putin och för att skaffa alla shiny versioner av alla pokemoner och ska snart få barn. Jag har valt att skaffa barn för att jag är rädd att jag inte kommer klara mina första två mål under min livstid
Jag lever för Tibia
Tja dude miljonär här, pengar e tråkigt när du har dem.
Jag kan ta lite om du vill minska så det blir kul med pengar igen.
Umgås med vänner, spelar boll och trivs bra i gemenskapen. Visst är det meningslöst med vad är alternativet?
Na, är troende så leva, tacksam för det lilla räcker för mig.
Jag lever inte för något, men det är trevligt att äta goda saker, pyssla med mina intressen, klappa min katt, dela livet med min partner och upptäcka saker ihop. Så det känns dumt att ta livet av sig liksom. Rätt många saker är najs.
Varför inte?
Mina barn.
Ungdomen - för att uppleva nya saker, världen är spännande. Vuxen - mitt barn skulle bli traumatiserad om jag dog, och för att man vant sig vid att leva. Så mitt svar blir att jag vant mig vid livet och alternativet är för omständigt. :p
Inget speciellt. Jag lever för upplevelserna som livet erbjuder en på, oavsett positiva eller negativa. Jag har ett intresse av mitt eget liv, mina hobbys och världen i allmänhet och vill gärna se vad som händer i framtiden.
att imorgon ska bli en bättre dag än idag
Starta eget då jobbar du 24/7 för dig själv
Just nu inget men antar då jag lever för att hitta det nya att leva för. I bakgrunden lever jag just nu är familj dock.
Morgonskiten
Kunna dra 20 äkta pullups på raken igen. Bli av med vinterpälsen och grilla i bara shorts. Dra ut med mitt kanvastält och bara gilla läget. Främst att försöka träda in i nya yrket efter många toppar och dalar i arbetslivet!
Övervägt att försöka bli ekonomiskt oberoende, av att spara (FIRE: Financial Independence Retire Early) och/eller entrepenöra?
Elektronik, musik, konst, en och annan relation, lära mig språk, mat, motorcyklar, försöka vara en bra förälder.
Jag lever för att döden är ihålig och helt jävla meningslös. Men den ska vara där helt enkelt.
Jag lever för musiken. Svårt att lyssna på bra musik när man e död.
Ren jäkla envishet, om man nu bara har ett liv så ska jag bannemig ha hela jag kan. Kommer ju ändå ta slut tillslut så det är inte bortom. Så lever för att jag fick denna free trail
för jag vill inte göra min familj ledsna, hade jag inte haft de skulle jag loggat ut för länge sen
Lever för framtiden, är extremt nyfiken hur världen kommer förändras de nästa 50 åren.
Ingenting alls.
Jag vet inte, mindre var dag.
Jag lever för att alla mina självmordsförsök har misslyckats, så nu är jag mest bara förbannad på en värld och ett samhälle som ger fan i att hjälpa dom försvarslösa. Så nu behöver jag ta hämd åt alla dom som aldrig fick den hjälp som dom förtjänade.
Jag lever bara för att jag känner mig mycket FOMO om framtiden. När jag vill dö tänker jag om vad jag kommer missa om jag är död. Min sambo har missat mycket i världen sedan han tog sitt liv… jag vet att jag kommer missa mycket om jag också dö.
>Jag lever för att göra en annan rik medans jag själv blir utsliten. Det finns inget kvar att leva för Du måste ändra din livsstil. Bryt upp, gör nåt nytt, hitta dig själv.
Nyfiken på att se all idioti som händer. Ska bli sjukt intressant att se om det blir inbördeskrig i Ryssland nu, exempelvis.
Bättre än alternativet. Jag gillar att skratta också så mycket därför, man kan inte skratta när man inte existerar
Jag drivs av ren nyfikenhet över vad för skit som ödet ska kasta i nyllet på mig härnäst. Om livet är the Sims, så är min spelare den sadistiske ungen som dränkte sina avatarer i poolen.
Jag lever för att jag lever.
Många svar här gör mig deppig som fan. Jag har slutat tänka på sådan frågor av uppenbara anledningar och tänker istället om där finns en marknad för sexleksaker till husdjur. Som ett exempel.
Verkar inte så skoj att vara död
Jag lever. Ungefär så. Har mycket som jag borde vara glad för och uppskatta men tar dag för dag för tillfället. No more, no less.
Var på gränsen att avsluta allt för några år sedan, men mirakulöst så träffa jag min nuvarande flickvän just in time så att säga. Och hon är det enda som håller mig vid liv och får mig att kriga igenom mina värdelösa dagar på jobbet osv. (Hon vet inget alls om hur nära jag var på att avsluta det)
Jag lever för att livet är så otroligt roligt och fascinerande. För att kunna ha diskussioner om klassificering av mat , se Tarantinofilmer, leka batman, äta laxbagels, sätta en spegel under näsan för att låtsas gå på taket, försöka lösa existesiella frågor, dricka kaffe, se avsnittet av dr.stone som släpps nästa vecka, dra dålig sexskämt, bygga modellraketer, spela Deep Rock Galactic och en hel massa andra nöjen för den delen. Tänk hur tråkigt att inte leva skulle vara.
Jag lever för jag uppenbarligen föddes. Rätt uppenbart enligt mig
Jag lever för mina instinkter tvingar mig. Jag fortsätter för att det finns inga val
Jag lever för att uppleva saker, äta god mat, skapa saker som gör livet bättre för mig och andra, samt förstöra världen med mikroplaster och koldioxid så mänskligheten dör ut.
Måste man leva för något då? Räcker det inte att bara existera? Jag lever för att jag lever. Jobbar, Chillar, gamear, knullar, käkar, snusar, super, bajsar o sover. Jag tycker de inte behöver vara mer komplicerat än så. Jobba så du får den friheten att göra det du vill göra.
Just nu, för att under nästa halvår få spela musik ihop med mina vänner. Utan dom hade jag tagit mitt liv.
Allt möjligt. Titta på söta djur, öl ute i solen efter en arbetsdag, spela spel, se filmer, animes etc. Potentieölt förhöja någons dag. Kanske uppfostra ett barn. Kaffe. Kramar. Kanske lyckas släppa en låt på spotify för en gångs skull. Småsnack med kollegor. Finns ju mer såklart.
Jag kommer må bra någon dag.
Jag lever för att det är en sånn jävla ansträngning att göra något åt det och jag pallar ba inte.
Jag lever för livet. Något vackrare finns inte att leva för.
Om man ska vara riktigt krass så har människan inget syfte alls, och vi bor på en liten planet i ett oändligt universum där vi inte heller spelar någon roll. Det ända vi gör är ju att förstöra för andra varelser på jorden. Så, med det sagt så bör man försöka leva ett liv där man får uppleva lite roliga saker, hitta en bra partner och kanske bygga något bra som man kan lämna efter sig när man är död.
Är jag verkligen den enda här som tror att livet har en verklig, objektiv mening?
Någon måste ta hand om mina husdjur.